Jag har en plan!

Fösta läkarbesöket avklarat. Jag jobbade hela dagen medans J hade tagit ledigt så han kom ner redan dagen innan till Malmö så vi skulle kunna ta det lilla lungna. Men tågen va sena och jag hade visst förväxlat tiderna med informationsträffen så det blev lite körigt. Min plan var att komma hem, tätta av sig inför undersökningen och se iväg. Men istället ble det raka vägen till sjukhuset, in på toa, byta kläder, ta en "ragga dusch" och sen på med smilet:) och vänta på våran tur.
Har liksom alltid kännt att man vill försöka snygga till sig lite och helst hinna raka benen och allt det där innan man kryper upp i stolen med benen i vädret, inte för att dem bryr sig men mest för att man ska känna sig lite mer bekvämare....

Träffade mamma igår, det va underbart väder och solen sken, vi satt oss på torget och njöt av våren med en kaffe. Hon berättade en rolig historia om en dam som skulle på undersökning och precis som dem flesta ville snygga till "raggen lite" Hon hade brottom och hade inte hittat någon tvål men till sist fick hon syn på sin dotters tvål, tog den i all hast, träffade en manlig docktor, benen i vädret och komentaren från docktorn: "Oj vad fint det ser ut, här har du ansträngt dig ser jag"
What, tänkte damen?
Kom hem till dottern som frågade vad hennes glitter kräm hade tagit vägen?

Ooopppss lite glitter och glamor där nere är väl aldrig fel:):)

Hur som helst allt gick bra och vi har en plan, ska börja ta tabletter i 10 dgr som framkallar mens, ta första sprutan 100 Puregon, dagen efter mensen i 7 dagar, på dag fem lägger jag till Orgalutran och dag 8 kommer jag på första ultraljudet. Sen får vi se hur det ser ut. Planerat ÄP kanske någon gång runt vecka 17-18 men det kan ju ändras många gånger om....
Innan vi drog ifrån Malmö tog vi vägen innom Apoteket för att förbereda oss på vad som komma skall, tyckte det var lika bra att ha allt hemma. Jag får dock vänta med att ta tabletterna för att inte riskera att ÄP blir mitt i Påsken, då det inte görs några ÄP.
Hade hoppats på att få riktigt fina ägg nu lagom till Påsk, men jag får väl nöja mig med dem vanliga påskäggen i år igen....Ska förmodligen börja ta tabletterna 7 April, känner att det ska bli skönt att komma igång samtidigt som jag är lite nojig över att jag ska bli överstimulerad och få avbryta behandling. Men nu får jag bara försöka gå in för min plan och ta en dag i taget, inte oroa mig i onödan.
Idag är jag ledig och ska träffa en kompis på stan sen ska jag vidare till en annan för att fika och se härliga semester bilder från Thailand. Happy Day everyone:)

"Perfekta familjen"

Har inte skrivit på ett tag, kände att det inte va ngn idè för jag lyckades inte länka min blogg vidare till någon sida om IVF och då föll hela poängen med detta här...Är inte riktigt hai teck på det här med bloggar och länkar hit och dit...Men rätt som det va en dag när jag va på väg till jobbet och surfade på mobilen, fick jag syn på MIN BLOGG! Wiii så nu kör vi igen!

However har det inte hänt så mycket än så länge, det har varit lugna gatan. Tänkte ta tillfället i akt och berätta lite kort om mig. Jag och min sambo J har varit tillsammans i 13år till sommaren, shit va tiden går! Precis som alla andra planerade vi en framtid med barn och allt det där...När jag va 25år slutade jag med p-piller och det va officiellt, barn skulle göras! Men tiden gick och ingen ägglossning, tog kontakt med läkare och utredningar gjordes och inget fel hittades. Min omgivning började ställa frågor och kompisar blev gravida till höger och vänster. Klart ni ska skaffa barn som har varit tillsammans i all evighet...men lättare sagt än gjort. Eftersom jag jobbar som flygvärdinna har det inte varit lätt att pricka in tiden för samlag i rätt ögonblick som ägglossning, jobbet innebär en hel del resor och tid hemmifrån. Sambon har fått slänga sig i bilen ner till mig för en kort liten lunch leverans:) Det är verkligen romantik på HÖG nivå. Jag jobbar på kastrup och hyr en lägenhet i Malmö för att slippa pendla...bor i verkligheten i Halmstad, ni hör ju...vilken soppa.

Men hur som helst igår hade jag standby på flygplatsen vilket passade som handen i hansken eftersom min Syster landade med sin man och sina fina pojkar från en härlig resa. Jag stog vid Gaten och såg planet komma in, det pirrade i magen och jag såg den fina familjen lysa upp när dem såg moster stå och hälsa dem välkommna hem. Den perfekta familjen, snygga, vältränade, solbrända och unga föräldrar med två välskapta små pojkar, fulla av liv....
Plötsligt får jag en känsla av lite smått panik, inre stress, mina små fina pojkar, så stora, duktiga har klarat att flyga sååå länge. Dem växer såfort och tiden flyger iväg, bara dessa två veckor kändes det som dem hade blivit så stora och rediga.
Tänker tillbak på tiden då vi skojade och sa att när NI får ert andra barn skaffar VI vårt första och det skär till i bröstet....Senare samma dag hade jag ett bokat läkarbesök om att få en IVF plan och lära mig sprut tecknik för våran resa till att kanske någon dag få se ut just sådär...."den perfekta familjen."

Today is the day!

En tanke som idag blev till verklighet, efter en tids fundering på att skapa ett litet kryp in, tog jag äntligen mig i kragen and here I am! Jag vet ju ännu inte hur detta första inlägg kommer att sluta men vi gör ett kort litet försök till att börja med...Mina förhoppningar är att kunna skriva av mig men framförallt få stöd och råd som gör att man tillslut reser sig upp och känner sig starkare än någonsin när man befinner sig långt där nere på botten. Detta med hjälp av alla NI fina människor som jag har sett finns, Jag är inte ensam, och starkast är man tillsammans. Det finaste och bästa är att alla VI sitter i samma båt och går igenom och upplever samma känslor och saknad, det finaste och största livet kan ge...ett LIV. Min IVF resa är på väga att börja första läkarbesöket nästa vecka, som vi har väntat. Men det är redan många känslor, tankar inom mig och detta är bara början...Fattar inte hur jag ska orka, men genom Er ser jag att det går! Tack för det och hoppas på att detta ger bra respons och fina kontakter i framtiden? Kram